Bergspräckning i Nockeby – att ta berget i omgångar
Bergspräckning innebär att berget bryts genom att en kraft byggs upp i borrade hål tills materialet ger vika. Hur mycket som lossnar vid varje omgång beror på hur många hål som laddas och hur de sitter.
Det gör att metoden går att dosera. Ett stort uttag på en öppen tomt kan tas i få omgångar; ett uttag intill något som ska stå kvar tas i många små.
Skälet att dosera är kontroll. Berg lossnar längs sina svagheter, och ju större kraft som verkar desto längre ut i berget når sprickorna. Med små uttag håller sig brotten nära hålen; med stora kan de gå längre än avsett.
Det tar längre tid och det kostar mer per kubikmeter. Där något ska stå kvar — en husgrund, en mur, en bergklack som ska bevaras — är det ändå det enda rimliga sättet att arbeta.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Bedömning av vad som ska stå kvar och hur nära arbetet går
- Uttagsstorlek anpassad till avstånd och till bergets sprickighet
- Hålmönster som styr var brotten går
- Successivt arbete med kontroll mellan omgångarna
- Bedömning av om bergytan mot det bevarade behöver säkras
- Angiven tidsåtgång som speglar den valda metoden
- Besked när avståndet gör metoden olämplig
Så går det till
Vad ska bevaras
Det avgör allt. Ett fritt uttag och ett intill en grund är två helt olika arbeten med samma metod.
Uttagsstorlek
Nära något som ska stå kvar tas små uttag. Brotten håller sig då nära hålen i stället för att gå längre.
Hålmönstret
Hålens placering styr var berget går sönder. Mönstret läggs så att brottytan hamnar där den ska.
Kontroll mellan omgångarna
Efter varje uttag bedöms resultatet innan nästa laddas. Det är hela poängen med att arbeta successivt.
Tid
Metoden tar längre tid och det står i offerten. Ett doserat arbete går inte att räkna som ett fritt.
Bergspräckning Nockeby i hela Bromma
Brottets utbredning är det som styr metodvalet och det är svårare att förutsäga ju sprickigare berget är. När kraften i ett laddat hål byggs upp söker berget sin väg genom befintliga svagheter, och i ett sprickigt berg kan en spricka som såg liten ut leda brottet flera decimeter längre än avsett. Nära en husgrund eller en mur som ska stå kvar är det inte acceptabelt, och lösningen är att arbeta med mindre kraft åt gången — fler hål, mindre laddning, fler omgångar. Det är långsamt men det är förutsägbart. Vi bedömer sprickigheten innan vi bestämmer uttagsstorleken och vi justerar under arbetets gång när berget visar hur det beter sig. Det andra är hålmönstret, som avgör var brottytan hamnar. Genom att lägga hålen i en linje längs den önskade brottytan styr man var berget går sönder, ungefär som en perforering. Det kräver fler hål än ett glesare mönster men det ger en jämnare och mer kontrollerad brottyta, vilket är avgörande när något ska stå kvar precis intill. Det tredje är kontrollen mellan omgångarna: efter varje uttag ska resultatet bedömas innan nästa laddas. Det är där doseringen faktiskt sker, och det är därför metoden kräver närvaro och inte bara utrustning.